Varje säsong de senaste 3 åren har jag skrivit ihop min egen avslutningsdikt, detta har blivit lite av en tradition. Dels ger det en återblick av säsongen för laget, men sedan ger det även en inblick i vad vi sysslat med för er här på bloggen. I år är det inget undantag och årets dikt är mer personlig än någonsin. Dikten kanske ger svar på varför säsongen varit lite upp och ner för laget...

Genom åren jag skrivit denna avslutningsdikt,
traditioner har skapats och detta har blivit min plikt.
Att ge alla där ute en återblick vad som hänt,
för alla gånger, är det inte vad vi utåt sänt.

Paddla, cykla & springa, visade sig vara min grej,
alla kämpade till 1000 och placerade sig.
Priser utlovades till både pallplats & lag,
var dessa tagit vägen vet vi än inte idag.

Att finnen kunde paddla trodde vi alla så glatt,
men efter heat 1 var finnen borta & vi andra brast ut i skratt.
Svordomar på finska, ute på sjön, vi alla fick höra,
Jolli gjorde klart för oss att hon annat ville göra.

"Zundasnurran" gjorde premiär
"Elakingen" fick hela upplevelsen att kännas sisådär.
Övningen kom upp gång på gång,
vi zessor låg i gräset och flåsade, bröt ut i klagande sång.

Yasse drog stjärnvinsten och fruktkorg hon fick,
pris två och tre var helt sick.
I 90 grader vi satt mot ett staket och kämpa,
jag var glad att dagen till ära få skjuts av Jempa.

 

Praktikanten kom som från bar himmel,
verkade föredra lugn och ro framför allt vimmel.
Han antog utmaningen och i Anjabacken tog fart,
det slutade med två spyor, som "bulls eye" i dart.

Att slita sig från zessorna visade sig vara svårt,
han tappade 8 kg av att jobba hårt.
Musik på träning blev lite av hans grej,
en och annan skön kommentar han yttrade sig.

Att Daniel betyder mycket för laget har väl ingen undgått,
tar hand om oss zessor när saker inte går som vi förutspått.
Han är killen som ska ha ett extra stort tack,
Det kommer från forwards och ända ner till back.