Vi var framme i Sala i god tid för att hinna ta oss en powernap innan festligheterna skulle ta fart. Den planerade förfesten hann vi aldrig med.

Jempa tog på sig uppgiften att boka taxi och bara det blev ju en historia i sig =) Killen som slutligen körde oss var kanon, riktigt trevlig och pratglad. Jag är glad att vi slapp gå även om vi planerade hemresan väl genom att ta med oss sneakers och lite varmare kläder.

Väl framme möttes vi av en glad "Sala" och även Salas härliga föräldrar som hade lagat mat och hjälpt till med allt. Det var ett blandat gäng på plats, vår lilla grupp, Salas arbetskamrater, en guldtjej från Globen, gamla tjejgänget och annat löst Salafolk. Det blev middag, tal, presenter, tipsrunda och självklart dans natten lång....iaf för vissa ;)

Efter några timmar var jag självklart tvungen att ta mig en powernap a lá Gnurp och denna gång hamnade jag på en träbänk inne i ett av omklädningsrummen, kände mig som hemma =) Med ett gitarrfodral som huvudkudde, Kirrans scarf som täcke sov jag som en kung. När Kirran väl kom in och sa att det var dags att dra upptäckte vi att jag fått något som liknade ett myggbett under ögonbrynet samt ett på halsen. Väl hemma somnade gänget utan problem och ryktet säger att vissa snarkade mer än andra =)

När jag vaknade imorse kunde jag knappt öppna mitt högra öga, det var som om någon hade slagit till mig rakt över ögat. Än är ögat rött och svullet men långt ifrån morgonens skräcksyn =)



I det stora hela  var resan kanon, det var skoj att se Sala i sin gamla hemmamiljö och träffa familj och vänner. Jag gillar Sala ännu mer än innan och det är något speciellt med personer från småstäder som jag verkligen älskar. Tack för att vi fick komma Sala!