Gårdagens AIK-match bekräftade mitt tycke för AIKs innebandy...lika tråkig som vanligt!
Det som nog stör mig mest är att de gillar att ge motståndarna stryk, men så fort de själva bli touchade skriker de till som små tjejer. Visst, det blir ett och annat mål men glädjen känns inte äkta, man vill liksom bara springa ner på planen och skaka om killarna och få ut deras "lekhumör", man får faktiskt le när man gör mål! Det är nog därför jag föredrar det något mer "avslappnade" Caperio Täby.

Nog om det...

Vår egen träning igår var rätt intensiv, på ett bra sätt. Full fart och nog smällde det lite mer än vanligt =)
Det ska bli skoj att få inta parketten ikväll och se till att väggarna ekar innan matchstart...

11 hours to go...

/Garpen