Igår var jag och kollade basket i Täby och passade på att ge en av mina bästa vänner support. Jag passade även på att fota lite men efter ett tag tappade jag koncentrationen på fotandet och började istället bli frustrerad över vissa saker. Jag kan inte så mycket om basket men jag kan idrott och eftersom man själv lirat diverse idrotter under sin uppväxt har jag även lärt mig läsa spelares kroppspråk. Jag satt som åskådare på läktaren och var frustrerad, då kan jag bara tänka mig min bästa väns frustration...det var helt galet.

Det första jag noterade på deras uppvärmning var att ca 3-4 spelare inte var där ute på planen mentalt. De stod och tittade upp på läktaren och kollade vilka vänner och bekanta som fanns där, fokuseringen låg helt och hållet på annat än uppvärmningen. Väl under matchen tog det ca 12 minuter innan de kom igång, de tappade bollen, fumlade och var aldrig inne i matchen. Det fanns ingen på planen som tog tag i spelet, ingen ledargestalt, vet inte om de var nervösa men de agerade konstigt hela tiden, valde det svåra passningarna framför en enkel sidopassning, tog skott när ingen fanns under korgen på retur, två personer agerade 3 stod stilla och tittade på. Igår såg jag tydligt en sak som jag själv tar med mig, mansåg på en gång när en spelare hade bestämt sig för vad hon skulle göra och då lyckades hon.

Man lär sig mycket av att se andra lag agera!
Det kan till och med få en själv att börja tänka på sitt egen agerande på banan... 

/Garpen