Jag blev ju klar med avslutningsdikten i onsdagskväll eftersom jag glömt en viktig händelse som jag var tvungen att rimma ihop. Som vanligt ledde det till att jag kom in i ett flow och inte kunde sluta skriva så nu är dikten på 3½ A4-sidor. Jag har beslutat att dikten är klar nu för annars kommer ingen orka lyssna när det väl är dags. Det är nog första gången jag är riktigt nöjd, allt klaffar från början till slut och dikten kommer nog frambringa ett och annat skratt (läs: hoppas jag iaf.).

Igår när jag pratade med Jempa i telefonen kom hon på en idé som gjorde att det nu börjat klia i fingrarna på mig. Jag har tänkt på det förrut med inte orkat ta tag i det men eftersom avslutningsdikten redan är klar och det är ett par veckor kvar till avslutningen så kan jag nog tänka mig att ge det ett försök...

Jag tror att fler zessor kommer vara inblandade och hjälpa till utan att de vet om det...hihihi

//Projekt-Garpen har talat