Jag visste sedan tidigare att vi Zundazessor står för något speciellt, kommer man ner och tränar med oss fastnar man ofta...vi är nästan som Karlssons klister, har man väl testat sitter man fast ;)

Igår hade vi en massa lekar som uppvärmning och det kändes som om jag var tillbaka i lågstadiet och lekte häxkull, spökboll och annat skoj. Den enda skillnaden nu var att det var betydligt jobbigare att ta sig under zessornas ben och upp igen *ler*.

Under tvåmålet sprang jag i närheten av målvakts Sara och insåg att hon satt och skrattade under hjälmen (ganska högt), mitt under matchen. Först fattade jag ingenting...är vi verkligen så roliga att titta på?
Sedan insåg jag det Sara antagligen också såg...att vi är rätt roliga när vi spelar, inte nog med alla ljud och kommentarer vi ger ifån oss, vi har en skön stämning som gör att man börjar skratta och är man inte van med den chargongen (kan inte stava) blir det nog extra skoj och lättsamt.

Kom till Zunda och bli en zessa om ni vågar!!!!

//Gnurp