Vaknade till 06.00 av att mamma kom in i rummet, satte på ljuset och slängde ur sig:
"-upp och hoppa, vi ska ut och promenera nu!"
Jaha tänkte jag, jag har varit här i snart 2 veckor och har på den tiden tidigast varit uppe klockan 08.30 men det verkar vara hårt att leva på "andra sidan" (mammas och pappas hus).

Jag och mamma tog en långpromenad på 1 ½ timme och när vi väl var hemma tänkte jag att jag lika bra kunde fortsätta träna en liten stund så skulle dagens pass vara klart. Jag hittade en ny hoppyta bakom huset eftersom många springer igenom garaget (där jag och Kirran hoppade tidigare) så svettet fick fortsätta rinna ett tag till.

Så nu sitter jag här, klockan är 10.20 och jag har hela dagen framför mig...kan det bli bättre?

//Gnurp