Vi i Zunda är skolade Laget före individen och det är ju trots allt en lagidrott vi sysslar med så ”laget före individen” är ju mitt i prick. Men ibland tar man beslut utifrån laget och inte sig själv och i slutändan är det bara jag själv som får sota för det…

Att jag än idag efter 15 år som innebandyspelare har svårt att sätta mig själv och mitt jobb i fokus framför innebandyn är fasiken tragiskt. Innebandyn ger mig inte mat på bordet och då borde ju faktiskt inkomstkällan prioriteras eller…?

Det jag egentligen vill säga; med facit i hand borde jag inte ha tränat igår utan jobbat!

/Garpen