Idag har jag fått lida av att jag kom in i mitt skrivstim i natt och gick och la mig alldeles för sent. Men vad ska man göra, det har hänt så mycket skoj i Zundaland under de senaste veckorna och när skrivande kommer gäller det att ta vara på tillfället, även om klockan är mitt i natten. Avslutningsdikten har helt enkelt fått en lite annorlunda vinkel i år eller nja, låt mig säga så här... vissa zessor får ta större smällar en andra *ler*

Ska det va så ska det vara all the way...

Blir till att strukturera upp dikten lite bättre ikväll och fortsätta knåpa (läs: om ögonen tillåter och inte går igen), för en avslutningsdikt Zundastyle kan aldrig bli för lång...