Jag har mer eller mindre legat nerbäddad i ett par dagar nu och så fort jag somnat (läs: har säkert sovit i 3 timmar) vaknar jag av att min mobil ringer och det har alltid varit Kirran. Hon har varit lite av min personliga väckarklocka som alltid haft något intressant att berätta. Det värsta är att hon alltid får mig att skratta vilket inte är så populärt från min sida just nu eftersom träningsvärken sitter i :)

Tack för uppdateringen tjejen!

//Gnurp...på bättringsvägen