Elin hämtade upp oss och vi åkte ut till Bosön enligt planerna. Väl där var det bara att börja springa, uppvärmningsvarvet blev allt annat än uppvärmning. Kroppen fick jobba på ordentligt och så här efteråt är jag glad att pulsklockan var hemma.
Det blev en hel del djupa andetag, extra hopprepsintervaller och eftersom det pratades mat och sötsaker avslutade vi dagen med en brownies...det var vi värda, iaf i våra ögon.

//en sliten gnurp