Bestämde mig för att springa hem från jobbet idag. En rätt bra idé tyckte jag tills jag insåg att det var ett tag sedan säsongen tog slut. Det var såååå mkt jobbigare än jag föreställt mig. Tävlingsmänniska som jag är har jag nu bestämt att jag ska springa hem ett par dagar i veckan. Vill inte lämna Sverige med känslan att jag hatar att springa. Hoppas nu bara vädret håller i sig...

/Garpen

Märklig känsla att gå från att ha häcken full med jobb och även en massa projekt privat, till att plötsligt sitta utan några måsten och tider att passa. I like it! För första gången på väldigt länge känner jag mig avslappnad. Jobbdagarna räknas sakta ner och jag fungerar nu som ett bollplank för mina efterträdare, ja, de är faktiskt fler än en. Antar att jag tar det som en komplimang =)

Eftersom jag fungerar bäst med ett projekt i sikte är nästa uppgift att börja styra upp alla kläder och prylar som ska ner till källaren och sedan fortsätta småpacka. Hur packar man ner sitt liv i en väska på 20 kg?

28 dagar kvar...




/Garpen

Efter helgens premiär av Hollywoodfruarna goes Zunda (med en mix av kungligheter och annat löst folk) har efterfrågan om att publicera filmen på youtube kommit upp. Eftersom jag själv knappt är med i filmen (bara i inledningen) så kan jag dessvärre inte yttra mig om den ska bli offentlig. Det är helt enkelt upp till "skådisarna", men jag antar att vår kortfilm skulle uppskattas av fler än laget. Att kunna prestera så bra utan manus är för mig helt otroligt. Jag är så stolt att jag fick vara en del av projektet *ler*.

/Garpen

/Garpen

/Garpen

Det var en speciell avslutning på flera sätt. Personligen antagligen min sista och ett farväl av allt fantastiskt jag fått uppleva tillsammans med alla tjejer. Jag tror att jag var rätt mentalt förberedd på allt även om ögonen tårfylldes ett par gånger under kvällen. Men det fanns andra i laget som nog fick sig en liten chock av allt och brast ut i gråt. Det var en speciell känsla över hela kvällen, inte det där jättedraget som kan vara på våra fester utan mer än kväll där folk tog sig tid att tacka varandra och småsnacka mellan festandet.



Maten: pastasallad med grekstyle, riktigt lyckat och väldigt gott. Kladdkaka a ´la SS till efterrätt, kunde inte ha blivit bättre.

Aktiviteter: Eftersom vi inte hann med någon inkilning i år tog vi istället inkilningen på avslutningen, så igår fick nykomlingarna jobba hårt. Vem är det som har bestämt att inkilningen måste ske i början av säsongen? Vi släppte lös Smidiga Skoog på att göra Zundadrinken och då kan ni kanske gissa hur allt slutade...(Läs: hon diggade "hot" Tabasco)

Underhållningen: det var diktläsning, lite statistik från säsongen, en kortfilm (ca 30 minuter) Hollywoodfruarna goes Zunda samt ett bildspel från säsongen som gått. Jag är så glad att alla uppskattade alla projekt jag och några andra pysslat med under den senaste tiden, det gör att allt känns värt det, alla timmar jag och gänget suttit och redigerat.

Klädseln: En del gick verkligen in för det och det var intressant och se hur alla tolkade temat, Zundas Ztygga zessor.

Prisutdelningen: Maria Peters var tjejen som kammade hem flest priser och även det tyngsta priset, årets MVP.

Jag älskar verkligen mitt lag och varje år är speciellt, men i år har jag spelat med vetskapen om att det nog inte blir någon mer innebandy för min del och det har gjort att jag kunnat njuta till fullo i varje match och mot slutet även haft ett leende på läpparna i varje byte. Jag är så sjukt stolt och tacksam för att jag har fått vara en del av detta underbara gäng i så många år.

/Garpen

I vanlig ordning var det prisutdelning på agendan och priserna fördelades (efter omröstning bland spelarna i laget) enligt följande:

Målvakt: Maria "Carey" Peters





Back: Jeanette "Jea" Österberg





Center: Susan "Garpen" Garpensund




Forward: Anna "Brännis" Brännvall



Poängdrottning: Lisa "Minelli" Johnsson



MVP: Maria "Carey" Peters

Stjärnskott: Maria "Carey" Peters



Som ni märker tog Carey hem storkovan med 3 priser vilket hon är värd. Personligen trodde jag aldrig att jag skulle bli årets center (tror nästan det var förekommit lite fusk i omrösntningen *ler*) men desto roligare att vinna kategorin. Fick även ett par riktigt fina ord från mina lagkamrater som värmde.

Ps. Innan middagen var uppgiften att hitta sin sittplats med hjälp av små lappar med en kort text. Det stod bland annat KTH nörd, pensionär 1 & 2, champinjonen, tropikerna osv. Jag fick en kanonplats och på min lapp stod det, den levande kalendern...en klockren beskrivning!

/Garpen

 

Nu är det dags för middagsbjudning i mitt trevliga tillstånd. Hoppas min gäst står för snacket för jag har inte så mycket till röst kvar...

Varje år skriver jag ihop en dikt om säsongen som varit, interna skämt och lite annat smått och gott. Årets avslutningsdikt hittar ni nedan och i 2 andra inlägg. Enjoy!

Ytterligare en säsong är nu till ända
Jag visste väl att en massa skulle hända
Det gör det alltid i vårat coola gäng
Om inget annat så ger vi motståndarna däng

 

Så vad har då hänt fram till denna kväll
jo jag ska berätta så att jag inte får skäll
Allt började i Globen en varm aprildag
Vi zessor kom med gissningar av alla dess slag

Coach kom som ett brev på posten
Tog bort allt som började med måsten
Alla fick självförtroende och blommade ut
Och resultatet märkte väl alla till slut

I Linköping Jeanette började nysta
Och insåg rätt snabbt, att vi var svåra att få tysta
Men med skarpa direktiv och en växande roll
Hon fick oss att ta i och sjunga Ronjaskriket i moll

Vi struntade i hård försäsong och slit
vi fick leka primadonnor och det gjorde nog coach med flit
För när det väl gällde, stod vi upp och tog stryk
Alla minns väl Jollis Linköpingsdyk
Över sargen hon flög och vi andra höll andan
Hon reste sig upp, log och väl i båset tog sig för pannan
Men det fanns fler som lärde sig den hårda vägen
Brännis satt på botbänken och fick omvärdera sina lägen

Men värsta busen hittar vi förståss i Fia
Men hon har lärt sig att sköta det snyggt, Tony Irving hade gett henne en tia
Nog om botbänken och lite hyllning åt laget
ja ja, vi ska nog även hinna med att skåla vid 12-slaget

 

En tripp till Grönan vi i laget fick göra
Det var allt från höghöjdsträning till att bara tuta och köra
Vi blev ett lag och skrattade i kör
Hjärnan var överhettad och kroppen helt mör
Att rösten var borta var ett konstaterande
Men att inte vinna tävlingen var mer irriterande
Mitt lag kom sist och det hör faktiskt till ovanligheterna
Så ovanligt, att det nästan borde vara med på nyheterna

Vi började fighterna borta mot Vändelsö
Och alla vet ju att mot dem är det bara att gå ut med inställningen att dö
Det smäller och kropparna blir blå
Men vi satt på kompetensen och de var bara små
Vi trummade på och låg bra till efter flera fighter
Det var intressant och läsa matchreferat på en del siter

 

Sara B inledde säsongen kanon och med klubba hon trolla
Plötsligt blev hon sjuk och bland penicillin bolla
Jag har då aldrig sett på maken
Hon fick säkert även sätta febertermometen i baken
Fast det måste vara något med att heta Sara
För även Jonassons såg ut som hon sprungit en hel mara
Sjukdom efter sjukdom intog hennes kropp
Och till och med i örat hon fick någon sorts waxpropp

 

Rent skade- och sjukdomsmässigt har säsongen känts som en lång vinterkräksjuka
Fast först när el capitano valde att champinjoner bruka
Mitt framför ögonen på folket i Hagunda
Det hördes en del väl valda ord, men de flesta valde att blunda
Spyan låg där så vacker bland lagets vattenflaskor
Händelsen spred sig bland vänner, som löpeld i skvallerblaskor
Värst tyckte nog Brännis att det va
Det var iaf vad hon sa

 

Jag kan skratta åt situationen och le
För vi zessor börjar bli vana att se
Fia hamna i kniviga situationer
Kanske nästa TV-succé? med tittarsiffror på miljoner

 

En viktig person jag faktiskt glömt hylla
Han har verkligen ställt upp och ibland vårt mål fylla
Han har funnits där för laget i vått och torrt
Gjort sitt bästa och nu valt en annan sport
Anders är värd all respekt han kan få
Även om han nu valt att gå
Vad hade hänt om inte han tagit vid förra året
Vi hade nog aldrig läkt det stora såret

Jag skulle kunna nämna alla namn vers efter vers
Men även jag förstå att det hade varit en pers
Att sitta stilla och höra Garpens röst ljuda
Fanns det ingen annan vi kunde bjuda?

 

Smeknamn är lite av Zundas grej,

Ibland vet man tom inte vad man ska kalla sej

Man kommer som ny och namnet är klart

Det blir från start en jäkla fart

I år var det Cissi som fick stå pall

Hon han inte ens gå in i hall

Det räcker med att någon hör fel och gissar

Medan du själv kanske är ute och kissar

Nog om smeknamn och denna säsong

Jag har trivts och fått en bronsmedaljong

 

 

I säsongerna 7 jag haft nöjet att klä mig i blått

Jag har älskat alla stunder och kommer att sakna det så smått

Men minne jag tar med i text, bild och färg

Ni finns på ytan och ända in i min ryggmärg

 

Här och nu slutar min Zundaresa

Och jag vill att alla lovar och svär, att ikväll sjunga sig hesa

För jag vill minnas denna kväll som strösslet på min mjukglass

Och förhoppningsvis minnas och le, när jag gör nästa löppass

Det kommer dock att dröja, kan jag lova

För efter ikväll kommer jag verkligen behöva sova

 

Jag älskar var och en här inne

Ni finns alltid i mitt hjärta och minne

Jag är en zessa och så kommer det alltid att vara

Så känner nog alla, till och med Clara

 

Jag har fått vänner för livet i detta lag

Och vem vet jag kanske återvänder en vacker dag

Tack för att ni är ni och får mig att må så här bra

Lyft nu på glasen, håll ton och säg hurra!

 

 

Nu har jag vaknat...

...är hes som aldrig förr

lycklig över att ha fått spendera gårdagskvällen med ett sånt härligt gäng...



Dags att bli människa igen...

Uppdatering kommer!

/Garpen

Fan, det behövdes bara ett knapptryck och så var allt klart. Här har jag suttit varje kväll sedan 1 ½ vecka tillbaka med mitt största projekt inför kvällen och har inte fått det att fungera. Så plötsligt idag när jag tog bort en grej så fungerar det....åhhhh, ibland blir jag tokig. Jaja, huvudsaken är ju att jag är klar med alla mina projekt och mina lagkamrater får njuta av allt.

Det positiva i allt är att jag nu har ett par timmar på mig att välja outfit, bli människa (läs: sminka mig) och faktiskt andas.

/Garpen

Då var dagen här, dagen jag väntat på i ett år. Avslutningsfesten står på agendan. Övertänd, nja... lite kanske =)

Idag är det dessvärre full rulle fram till klockan 18.00. Jag har inte fått klart allt riktigt än eftersom tekniken börjat strula och eftersom jag vill ha allt så bra som möjligt blir det till att ev slänga ihop projektet från början igen och det tar tid så det är nog lika bra att börja på en gång och hålla tummarna för att jag hinner klart i tid.

Men skumpan ligger på kylning iaf...



/Garpen

El capitano har sagt sitt och morgondagen ser ut som följer:

-18.00 samling

-18.30 middag

-20.00 uppvärmning

-20.30-21.30 Earth hour

-21.00 matchstart inkilning (notera att detta sker i mörker)

-21.30 sudden DEATH

-22.00 segerfest

-04.00 nedjogg och stretch


Dags att börja ladda både fysiskt och psykiskt...




/Garpen

Sitter just nu och tittar på ett av projekten som ska visas imorgon på avslutningen. Jag kan avslöja att min chef har ett finger med i spelet. Det här är bra, så (/%¤# bra!

Mohaaaaa....

Skönt att vi har högt i tak i Zundaland!



/Garpen

Mållinjen är ju så nära, varför ska skosnöret gå upp just nu….?

 

/Gnurpisch

Förra året blev jag sjuk lagom till att avslutningsfesten men jag gick dit och försökte delta ändå, det blev sådär halvlyckat för egen del. Igår kväll blev jag väldigt illamående och trodde jag var på väg att få vinterkräksjukan eller nått och självklart då lagom till avslutningen som är imorgon. Tack och lov vaknade jag upp i morse utan att ha några känningar av varken illamående eller någonting annat.

 

Att bli sjuk nu finns inte på min karta!

 

Bilden från förra avslutningsfesten. Jag kan se i mina ögon att inte allt står rätt till...åh då har festen inte ens börjat ;)

 

/Garpen

Nu kan jag räkna ner jobbdagarna på mina fingrar och tår. Det återstår ca 19 arbetsdagar, vilket känns helskumt.

Idag är planen att fixa internationellt körkort och hur det går med den saken återstår att se. Det är som sagt planen men mycket kan hända innan dess. Tänkte att det kanske kunde vara smart att fixa ett internationellt körkort innan jag åker för man vet aldrig om man plötsligt behöver köra downunder.

/Garpen

Yes, ytterligare en sak klar (läs: avslutningsdikten). Nu är det verkligen bara meter kvar till mållinjen. Checkade även med min chef idag så han är med på tidsramen, det här kommer bli bra, riktigt bra!

Jag känner mig faktiskt lite Ztygg inombords så imorgon måste även utsidan fixas...

/Garpen

Jag har fått ett nytt favoritprogram på TV; Draknästet. Det var länge sedan jag satt så spänd och nyfiken framför TVn. Själva konceptet är lysande och det är minst lika intressant och se hur deltagarna presenterar sina idéer som att se vad det är för pryl/tjänst de har kommit på.

Jag sitter som fastklistrad när programmet sänds, ska bli intessant och se vad kvällens avsnitt bjuder på.

/Garpen

Gårdagens nattarbete har satt sina spår, jag kom knappt ur sängen imorse och skippade dessutom promenaden till jobbet.

Med tanke på att det nu inte är alltför många dagar kvar på jobbet har jag nu satt igång med utbildning för alla nya samt de som ska ta över mitt jobb. Känns roligt och extra skönt med lite variation.

Ikväll fortsätter mitt slit inför helgen, har bara upploppet kvar nu och det vore väl förargligt om jag snubblar på mållinjen...

/Garpen

Jag känner mig själv rätt bra, jag jobbar bäst under press samt nattetid. Återigen har jag presterat på topp under de senaste timmarna och skapat årets avslutningsdikt. Det är en tradition att skriva om säsongen och årets dikt är kanske inte så djupgående som den brukar vara med jag har satt en annan prägel i år.

Det kan nog bli en och annan vers till, men sedan får det räcka för i år finns det faktiskt andra saker som kommer kompensera för det jag inte minns...

Jag har fått vänner för livet i detta lag

Och vem vet jag kanske återvänder en vacker dag

Tack för att ni är ni och får mig att må så här bra

Lyft nu på glasen, håll ton och säg hurra!

/Garpen

På lördag smäller det!

Nedräkningen har pågått i veckor och nu är vi snart framme vid säsongsavslutningen, dvs. Zundas traditionella avslutningsfest. Det ska prisas, minnen ska återupplevas, och självklart ska det festas som bara vi zessor kan.



Varje år är det ett tema som präglar allt och man får tolka temat som man vill. Förra året var det ROSA som gällde och i år är temat: Zundas Ztygga Zessor. För egen del känns temat lite spännande, ska bli mycket intressant och se hur alla tolkar temat.

Status:
För egen del finns det en del saker kvar att fixa, 1½ projekt kvar och så måste jag hitta en outfit....hmmm, det löser sig säkert. Jag jobbar bäst under press! *ler*

Dags att börja lägga skumpan på kylning...

/Garpen

Plockade upp Cissi igår och körde mot Botkyrkahallen. Väl framme möttes vi av guldklimpen Benny (Balrogs materialare) och väl inne i omklädningsrummet fick Karin Borg oss att smälta in (läs: styde upp med kläder och sittplats). Det är roligt och fruktansvärt inspirerande att träffa, se och agera med Balrogs tjejer. Inte nog med att de är grymma innebandyspelare de är sjukt trevliga också. 

Det var riktigt skoj att lira igen efter nästan 3 veckor utan bollkontakt. Roligt att träffa Jea, Tosse, Cissi och Brännis igen, även om det bara gått några veckor sedan sist. Själva liret var väl inte bländande men jag vet inte om vi kan begära så mycket av oss själva efter tre veckor utan träning.

Matcher som den som igår är väldigt svåra eftersom Balrogtjejerna inte vill skada sig inför slutspelsmatcherna och stadslagstjejerna gör allt för att visa sina tränare att det ska få lira i SM. Svår balansgång det där...

Slutsats: efter gårdagen har jag insett hur RÄTT mitt beslut är och jag är så NÖJD med det.

/Garpen

Helgen har varit helt underbar, en massa skoj och en hel del intressanta möten. Fikan i går med polarn från Nya Zeeland var hur skoj som helst. Vi pratade en massa om skillnaderna mellan Sverige och Nya Zeeland och vad hon upplevt under sina månader i Sverige. Det roligaste var nog att hon tyckte att alla svenska killar (läs: killar boendes i Stockholm) var väldigt feminina och hon erkände att hon trodde nästan alla var gay när hon kom till Sverige. Inte att det skulle vara något fel med det, men hon var van med riktiga män. Med andra ord vet jag vad som väntar mig om några dagar... ;)

På hemvägen insåg jag hur skoj det är att prata engelska, även om jag satt och funderade över ordet skärgård (läs: archipelago) bra länge. Det ska bli skönt att få igång flytet igen och förhoppningsvis lära sig en del business
engelska.

/Garpen

Igår ringde coach och frågade om jag ville sätta på mig Balrogtröjan en sista gång innan jag lägger ner helt. Vad svarar man på en sån sak liksom?

Idag ska Stockholms stadslag D 17 möta Balrog och eftersom Balrog är mitt uppe i sitt slutspel tänkte några zessor hjälpa till. Jag var inte sen med att tacka nej (efter att ha styrt om hela söndagen) så ikväll är det dags att springa efter bollen igen.

/Garpen

I dag ska jag träffa en tjej från Nya Zeeland som är en vän från USA-tiden. Ska bli skoj att träffa henne och få lite update från allt som hänt. Samtidigt kan jag ju passa på att öva lite engelska =)

/Garpen

God morgon!

Vilken dag det blev igår, det hann och hända en hel del från att jag klev upp.

Jag gjorde min första långpromenad med stavar. Måste säga att det faktiskt tog rejält på armarna. Jag må ha sett väldigt rolig ut men det var det värt, blir nog fler promenader med stavar framöver.

I Tibblehallen fick jag syn på vår gamla fystränare Svennar, som nu fungerar som fystränare för Järfällas basketdamer, som nu ska kvala sig upp till damligan. Antar att de precis som vi vid den tiden besitter kondition utan dess like =)

Coach ringde och vände upp och ner på min söndag, mer om det senare.

Middag & bio stod på schemat efter basketmatchen och under den tiden hann vi se Nanne Grönvall i mataffären. Rätt intressant och se hur folk blir när de ser en "kändis", fasiken Nanne måste väl också få handla mat!

På bion var allt under kontroll tills de släckte ner, precis i samma sekund flyger kvinnan bredvid min kompis upp och slänger sig till vänster. Vi hann knappt reagera eftersom det blev kolsvart i salongen, men det visade sig att hon hört hur en tonårstjej 3 stolar bort satt något i halsen och försökte få luft. Det blev lite kalabalik där ett tag men tack & lov löste det sig.

Kvällen slutade med att kolla på en massa bilder, vilka minnen det finns och det blev en hel del skratt. Jag insåg även att jag har 0 koll på minna egna bilder så en dag blir det till att börja sortera ordentligt och strukturera dem, men sånt gillar ju jag =)

/Garpen

Vilken underbar dag, solen skiner och solbrillorna är framplockade. Var i väg imorse på en långpromenad, hur skönt som helst.

Ska ta tag i ett av avslutningsprojekten nu tänkte jag innan det är dags att dra till Täby för att titta på basket samt umgås med mina kära vänner. Känns alltid skoj att komma tillbaka till mina gamla hemtrakter och stöta på en och annan själ som jag känner igen.

/Garpen

Yes äntligen!

Tiden rullar på och idag är det ca 23 jobbdagar kvar, känns helt galet!

Helgen är fullbokad av roliga saker, jag har bland annat två middagar, ett biobesök, en basketmatch att se och en lunch med en person jag hört sjukt mycket om men som jag aldrig träffat...ska bli riktigt trevligt! Sedan har jag ju pyssel med avslutningsprojekten samt pappersarbete inför Australien, men det tillhör ju vanligheterna nu för tiden =)

/Garpen

Har en hel del fix & trix på agendan just nu, en massa saker som jag älskar att sitta och pilla med...

Ny bloggdesign är på ingång men inte för den här bloggen utan för det som händer framöver. Det känns helt rätt att "stänga ner" den här bloggen och påbörja ett nytt kapitel när innebandyn är över.

Mina projekt till avslutningen pågår för fullt, även om jag själv tycker att det kan kännas motigt just nu vet jag att resultatet blir uppskattat i Zundaland och även av mig själv när jag fått lite distans till det hela. Hur roligt kommer jag inte ha när jag sitter i Australien och blickar tillbaka på säsongerna i Zunda och alla minnen som skapats under åren.


Samtidigt som allt ovan sker har jag även en del Australienfix kvar att styra upp innan avfärd, fast på den punkten känner jag mig väldigt lugn.


/Garpen

Jaha, vad hände här då?

 

Bortsett från sköna promenader till och från jobbet inte mycket. Jag känner mig helt off från allt som har med innebandy att göra. Har kollat resultaten från slutspelsmatcherna men inte orkat fördjupa mig mer än så, lite ovanligt för att vara jag.

 

Avslutningsfesten närmar sig och jag har tagit en liten paus från allt som har med projekt att göra, har nog av ordet projekt på jobbet =)

 

Just ja, kanske dags att börja tänka på outfit till avslutningen, det är ju tema i vanlig ordning.

 

Förra årets prisbord

Förra året var det Rosa all the way och då menar jag verkligen all the way...

 

/Garpen

Jag vände blad i min kalender i morse och insåg att det var förvånansvärt tomt för att vara jag. Men jag antar att det kommer fyllas på allteftersom. Idag är det ca 6 veckor kvar innan jag sätter mig på första flyget mot Australien. Tiden går snabbt men samtidigt väldigt långsamt (fungerar det?).

 

Allt går på nedräkning just nu…

 

- antal dagar till avslutningsfesten

 

- antal jobbdagar

 

- antal dagar till avresa

 

- antal dagar tills jag vet hur jag ska bo

 

Dags att borra ner huvudet och kämpa fram till mållinjen!

 

/Garpen

Blev precis klar med projekt 2 av 4 inför avslutningen. Rätt intressanta uppgifter plockades fram och allt våra coacher har sagt under de senaste åren tycks stämma utifrån de uppgifter jag gått igenom. Det bli intressant för alla i laget och höra säsongen summeras på ett lite speciellt sätt. Det blir till att hålla siffrorna rätt i mun =)

/Garpen

Motgångar kan ju vara av den riktigt jobbiga sorten eller den sorten som inte alls är hela världen men som ändå känns jobbig och irriterande. Jag som är envis som en åsna och världens tävlingsmänniska får ju problem när någonting går emot mig som jag vet att jag kan lösa och hantera i vanliga fall. Ta exempelvis projektet som jag nu säkert lagt ner mer än 20 effektiva timmar på, allt krånglar men jag vet att det ska gå och därför ger jag mig inte. Känslan som tar över kroppen när jag lyckas är ju värd alla grubblande timmar X 10, jag vill ju bara öppna fönstret och skrika rakt ut.

Med andra ord är avslutningsunderhållningen del 1 räddad och jag kan nu gå och sova som normalt folk =)

/Garpen

Det blev sent igår, satt och fixade med projekt nummer 1 och gjorde allt klart så nu återstår det bara och se om publiceringsknappen vill mig väl. Eftersom klockan var över 00.30 kändes det inte som att det var rätt läge att trycka igång en process som kan ta sin tid om det lyckas.

 

Med tanke på att det blev sent igår kan ni ju bara tänka er hur många snoozningar jag hade i morse. Hade till slut mobilen i handen så jag bara behövde vidröra displayen. Min tänkta morgonpromenad blev istället en 300 meters rushs till bussen, tur att joggingskorna satt på fötterna.

 

Yes, äntligen helg!

 

/Garpen

Med 16 dagar kvar och 0 projekt klara till avslutningen börjar jag fundera på om jag kommer hinna med allt. Varje projekt tar ju sin tid men de hör ju liksom ihop lite så det vore dumt att skrota ett men vi får se vad som händer. Jag hoppas iaf få klart ett projekt ikväll förutsatt att publiceraknappen vill samarbeta.

Klädsel passande till årets tema har jag inte ens börjat tänka på. Ett "problem" i taget tack! Förra året var temat ROSA, men jag håller nog på årets tema ett tag till. Jag kan iaf avslöja att om det kryllade av rosa zessor förra året finns det nog en risk för en hel del svart detta år...

/Garpen

Har precis kommit till kontoret efter en morgon med en massa snoozande och ett besök hos vårdcentralen. Var förbi för att ta spruta 2 av 3 inför Australien. (Spruta 3 får jag ta i AU). Känns skönt att ha ytterligare en sak ur världen inför äventyret.

Igår var jag och hämtade XX hemma hos Minelli och vinkade hejdå. Vi kom överrens om att jag måste dokumentera allt från avslutningen + alla projekt så hon får ta del av det när hon kommer hem. På tal om projekt hoppas jag verkligen att min tänkta idé fungerar annars blir det ytterligare timmar att lägga ner *håller tummarna*.

Nä, dags att ta tag i dagens "att göra"-lista så jag kommer hem någon gång idag....



/Garpen

Ikväll ska jag ta bilen och åka hem till Zundas bästa poängplockare 09/10, Minelli. Dels har jag ett par saker att hämta men sedan ska jag vinka av tjejen som även hon åker till värmen denna vecka. Eftersom jag inte vet om vi hinner ses något mer innan jag flyttar är det lika bra att vinka hejdå ikväll. 

/Garpen

Mitt paket kom och jag slet upp paketet som ett litet barn. Innehållet var min undervattenskamera, en utbytt sådan. Kameran ser splitterny ut och framförallt så fungerar den. Skönt att det lilla "problemet" nu är löst och att jag kan ta med mig den på äventyret som kommer.



/Garpen

Idag åker Jumper till solen...

 

Idag fyller Jempa år...

 

Idag blev det morgonpromenad till jobbet...

 

Idag hoppas jag att mitt paket kommer från UPS, så nyfiken...

 

Idag fortsätter arbetet med projektet…(är inne på timme 18 med just det här projektet).

 

 

Lägger jag in följande bild, bilden säger mer än ord idag!

 

En extra tanke

 

/Garpen

 

Inget paket kom idag, ringde precis UPS och hon i kundtjänsten var supertrevlig så no hard feelings. Dessutom vet jag ju inte ens vad jag väntar på så det lär ju inte vara så akut.

Har precis fyllt på med energi och det kommer behövas för nu ska jag koppla på min effektiva sida och börja jobba med projekten igen. Har insett att det här kommer vara en pågående process tills den 27 mars.

/Garpen

Fick ett kort från UPS igår om att jag har ett paket som väntar. Har ingen aning om vad det kan vara, vilket gör det hela lite spännande. Det enda som jag har skickat iväg är min kamera som skulle på service, men det var ju till Linköping och inte Frankfurt som det stod på kortet. Men kameran kanske verkligen behövde lagas. Hmmm, nyfiken som jag är sitter jag som ett litet barn på julafton och väntar och väntar...

Ja, allt jobb och alla timmar jag och mina kära lagkamrater (nämner inga namn) har lagt ner på våra projekt har varit värt det. Vi har gapskrattat, umgåtts och lärt oss massor, men med vetskapen om att vi måste göra om allt pga vissa omständigheter är inte lika skoj. Men jag ska inte klaga, är det något jag kan lägga ner tid på så är det saker till avslutningen, det är faktiskt alla värda efter säsongens slit. Att få avsluta med flaggan i topp ser jag som en självklarhet och då får man slita för det också!

Så ikväll är jag på´t igen!

/Garpen

Den här helgen har jag lärt mig följande:


1. Jag avskyr "publiceringsknappen" i diverse program, hur svårt kan det vara liksom? Eller det kanske är tvärt om, publiceringsknappen gillar inte mig och vill jävlas. Hur som helst är det fel person den jävlas mot, jag ger mig inte så lätt.

2. Det är inte bara jag som föddes utan tålamod...



Efter helgen kan jag konstatera följande:

1. Jag har sovit alldeles för lite

2. Jag har suttit framför datorn minst 16 timmar

3. Jag har 0 av 4:a projekt klara, hade publiceringsknappen gillar mig hade 2 av 4:a projekt varit klara.

4. SS gör fortfarande bland de godaste kladdkakorna jag ätit

5. Kirran fungerar även med en hand

6. Mina lagkamrater får mig att le, även i sin frånvaro

7. Vi kommer ha en hejdundrande lagfest om ett par helger

/Garpen

Har suttit x antal timmar idag med det mest tidskrävande projektet inför avslutningen och är så gott som klar. Det enda som återstår är att fylla i rätt siffra (som jag måste hitta) sedan har jag skapat 25 minuters underhållning. Kan nog garantera ett och annat skratt och kanske tom en och annan tår. Är riktigt nöjd!

Såg precis att innebandy.se har problem med sin sida, inte läge alls. Jag som behöver min sista siffra därifrån...åhhh, alltid är det något.


Imorgon måste projekt nummer 2 bli klart och känslan i kroppen säger att det kommer bli bra, riktigt bra.

/Garpen

Såg att Sten Sture kopplat greppet om kval 1 mot Västerås. 10-8 slutade första matchen, måste ha varit en publikmatch med en massa sköna mål.

På söndag avgöras det och det verkar hyffsat öppet. Personligen hoppas jag på Sten Sture, önskar att de får komma iaf ett steg längre i år, men gärna hela vägen.

På söndag vet vi!

/Garpen

Har suttit av mitt pass plus ett extra pass i kväll i Solnahallen. Jag fick SS som sällskap och vi hade värsta flowet i seketariatet. Eftersom personen som skulle ta vid efter mig inte dök upp fick jag offra mig vilket betydde mer sällskapstid med SS och det är inte helt fel.

Jag hann snacka lite med fröken Jolli Jumper också och alla pusselbitar inför helgen ser ut att falla på plats, vilket är skönt. Imorgon blir det sovmorgon, träning och sedan är det full fart med att bli klar med projekt 1 av 3 för egen del inför Zundaavslutningen.

/Garpen

I vanlig ordning är det dags för Zone Cup, Zundas egen ungdomsturnering. Jag har mitt jobbpass ikväll och det ska bli intressant och se vem jag får bredvid mig i sekretariatet.

Trots att vi har uppehåll nu efter serien är min helg reserverad för Zunda. Dags att plocka upp bitarna från veckan och avsluta med  stil. Ska hänga med zessor hela helgen i olika formationer…

 

/Garpen

Idag fick jag äntligen lämna ifrån mig klubbfodralet från bakluckan i bilen som legat där i veckor. Antingen har jag glömt eller så har läget inte funnits att lämna av dem, men idag kommer en liten kille jubla högt när mamma kommer hem med de efterlängtade klubborna. Jag är glad att bli av med klubborna och hellre glädja en liten grabb än att ha dem ståendes i källaren.

/Garpen

Ikväll är det födelsedagsmiddag på schemat. En av mina bästa vänner fyller år idag och det ska firas. Det lär nog bli en hel del update och tjejsnack kvällen till ära.


/Garpen

Igår kväll satt jag fyra timmar med mitt lilla avslutningsprojekt. Jag har nu kommit en bit på vägen men har en hel del kvar. Med bara tre veckor kvar till the big day, börjar det nog bli dags att starta min traditionella avslutningsdikt också. Kommer jag bara in i flowet brukar dikten nästa skriva sig själv så jag är inte oroad än.

 

Jag tycker ju trots allt att det är hur skoj som helst att skapa och speciellt att få sitta och pilla med dessa miniprojekt. Så länge jag är nöjd med slutresultatet kan jag offra ett par timmar extra.

 

 

 

Jag får ju trots allt sitta och skratta en hel del också, igår var det Brännis som fick stå för underhållningen!

 

/Garpen

Det är märkligt att jag plötsligt kan börja tacka ja till vardagsaktiviteter med vännerna. I alla år har jag tränat och haft mina inplanerade kvällar som alltid varit uppbokade och många ”- nej, jag har träning/match då” har poppat ur min mun under årens lopp. Varje år vid den här tiden får jag en aha-upplevelse när jag inser att jag plötsligt kan vara med på diverse saker. Det känns helt underbart!

 

Den här veckan har jag massor av saker inplanerade som inte brukar stå i min kalender. Bara det att jag kan äta en middag i goda vänner lag på en vardag får mig att le.

 

/Garpen

Igår kom jag hem väldigt sent men det var det värt eller?

Alltså, allt slit och ”jobb” som jag och mina kära vänner gjorde igår var perfekt och vi stängde ner allt med hopp om en fortsättning, men plötsligt hittade vi inte vår fil. Jag satt mest och skrattade, en annan svor, en letade febrilt i alla mappar på datorn och en satt och gäspade. Vi får väl se om vi måste börja om från början eller om vår trötthet bara ställde till det för en sekund igår.

 

Jag säger som X, ”-en fil kan inte bara försvinna så där år 2010!”

 

 

 

Fram till sista kaoset igår hade jag en underbar kväll, skrattade så jag höll på att kissa på mig. Det är så himla skoj att umgås med människor som vågar bjuda på sig själva hela tiden.

 

Jag fick ett nytt smeknamn: Garpen susansson (måste sägas med amerikanskt uttal)

 

Jag fick frågan om jag inte var trött, mitt svar blev, ”- nä jag älskar det här och skulle kunna sitta uppe hela natten, nu är jag dessutom inne i ett flow och då är det lika bra att fortsätta”. Vad jag sysslade med får ni inte veta nu och jag har dessutom lovat att hålla det färdiga materialet hemligt…hihihi

 

 

Jolli Jumper var på G igår kan jag lova!

 

/Garpen

Fick nyss ett sms som löd:

"Du hade gillat min position idag. jag var center, tekning mot Jidhe och sen fick jag markera honom hela matchen. Lätt...haha, men kul var det! "

Det pågår ju en medieturnering just nu i Eriksdalshallen och vi zessor är ju fortståss representerade även där...

/Garpen

Det räckte med en dag ifrån mina kära lagkamrater...

Ikväll ska jag på äventyr med Jolli Jumper och diverse kungligheter. Ska hämta upp Jumper och sedan ska vi bege oss ut i skogen. Ja, det var den beskrivning jag fått och hur detta slutar får ni antagligen läsa om imorgon...

Jolli Jumper in action!
Ps. notera Jolli Jollyklubban i handen på jolli ;)

 

/Garpen

Tittade runt i bloggen lite och fann ett test jag gjorde under 2007 om min personlighet. Tänkte att det kanske har hänt lite på 3 år så jag gjorde testet igen och nedan hittar ni resultatet. Jag har gått från att vara en tänkare till att vara känslostyrd. Testet stämmer nästan läskigt bra!

Redan nu börjar märka att allt jag blir utsatt för i form av intryck, TV-program, skämt osv påminner om mina lagkamrater i Zunda. Igår innan jag somnade var det ett TV-program som fick mig att vika mig dubbelt av skratt och den första repliken jag hörde var ”spagettia….” och därefter följde en lång rad roliga ord på finska som var helt fel översatta när jag läste den svenska texten (läs: lite finska kan jag trots allt). Det var skrivet Jolli över hela programmet!

 

Edit: nyss steg en tjej in på kontoret som började med att säga "- Hej Garpen, jag har hört så mkt om dig från Kirran". Haha, jag sa ju att allt just nu påminner mig om mina lagkamrater.

 

Separationsångest?
Närå, men lite extra blödig har jag nog blivit *ler*

 

Bjuder på den här bilden, det var ett riktigt gråtkalas på avslutningen 06/07

/Garpen

Rehab står på schemat för många zessor under den närmaste tiden, det är en blandning av fötter, knän och handleder för att nämna något. Jag tror till och med att två operationer ligger i närtid, som sagt, det har varit en tuff säsong. Vissa har haft mindre flyt än andra, till tröst har vi nu en färsk 3:e plats och det är iaf jag nöjd med även om jag tror att vi hade kunnat gjort bättre ifrån oss om alla hade fått vara friska.

/Garpen

1 mars

Det känns inte som så lång tid sedan jag stod i poolen i Thailand och insåg att det var fyra månader kvar innan jag skulle få se solen på allvar igen. Nu är det bara 57 dagar kvar och en hel del att fixa fram till dess.

Påbörjade en stor rensning av kläder i helgen så nu ser det ut som ett bombnedslag i lägenheten. Men samtidigt har jag mer eller mindre redan packat klart stora delar av det som ska med till Australien. Ja, eller det som jag vill ha med sedan blir det väl att prioritera så inte 20 kilos strecket passeras. Ni skulle se, bara mina skor tar ju upp halva väskan...hihi. Jag vet att jag är ute i VÄLDIGT god tid men jag hatar att sitta i skiten och stressa sista dagarna. Dessutom är jag inget stort fan av att packa så jag behöver lite extra tid.

 

Att redan nu kunna packa undan nästan alla träningskläderna gör ju sitt, man samlar på sig en del under årens lopp kan jag lova. Vet inte hur många Zundaoveraller jag har liggandes hemma från alla säsonger och då har jag till och med lämnat tillbaka en del oanvända kläder innan.

 

Måste erkänna att det är rätt skönt att inte ha någon träning att stressa till under de närmaste veckorna. Men bara för det är ledigt betyder det inte att vi zessor inte ser varandra, finns ju t.ex. massor av skoj som måste fixas innan avslutningen….

 

Avslutningen kommer nog gå till historien med tanke på hur kändistätt det kommer vara....hihi

/Garpen