Nu har det på bara 2-3 dagar hänt en hel del i min kalender. Den har fyllts med en massa roliga aktiviteter och semesterplaner, även om vissa saker ligger flera månader fram i tiden. Jag har dealat lite med min chef kan man nog säga ;)

Ett axplock:

• Golfvecka med diverse roliga inslag
• Fest i Sala, vem hade trott att jag skulle åka till Sala för annat än innebandy? Måste nu börja fila på en grym 30-års present a lá Gnurp...hmmm
• Enligt tradition, ett par dagar i Sundsvall med Margits mat a la´Nobelfesten...I like! =)
• Sedan är jag inte långt ifrån att beställa mina Thailandsbiljetter heller...hihi, hörde jag deal med chefen =)

• Innebandy i Uppsala med en skrikande Kirran på läktaren...I like, helt rätt!
• Ny golfbag
• Nya golfskor
• Hittade golfbollar som var som gjorda för mig, har både mitt för- och början av mitt efternamn på bollen i rosa =) 
• Spelkväll hos Tosse, vann inte buzzen till allas lycka...kom 2:a efter spelets ägarinna, räknas nog som en halv seger iaf =)
• Svettades tillsammans med Kirran och blev peppad av en norrman vars benböj var det värsta jag sett, som ett fotografi från läroboken ;)
• Bio
• Middag med vännen

Har bara gjort roliga saker den här helgen och skjutit på det "viktigaste", städningen.

/Gnurp 

Igår hämtade Kirran upp mig i snökaoset och vi åkte till Uppsala för att se kvalet till div 1 herrar mellan Hagunda och Sundsvall. Jag var mest intresserad av att se Lassemannen spela eftersom jag innan inte fått i hop hans spelstil, han ser inte direkt ut som en innebandyspelare. Matchen i sig blev helt sönderblåst av två domare som jag är glad att vi aldrig haft, det var bland det värsta jag sett. De sökte utvisingar och tog en 2:a lite här och där och varken publik eller spelare fattade någonting. Kirran skrek till ett par gånger och fick hela publiken på ett par 100 att vända sig om, inte så vanligt att en tjej skriker och tar för sig kanske.

Vi fick även se ett exempel på vad en lagkapten inte ska göra...pinsamt värre!  Jag och Kirran flippade på läktaren mer än en gång...

/Garpen

Igår var jag på hugget när jag kom hem, kan ju bero på att middagen var serverad, lönekontot var påfyllt och jag hade gått mina 5 km i kylan. Jag satte igång och plöjde en av mina golfböcker, så nu återstår det bara 3 saker att ta mig igenom...YES!

Det märks att jag inte är inne i pluggandet direkt, fast det var ju faktiskt bara ca 2½ år sedan sist, antar att man kommer ur det snabbare än vad man själv vill erkänna. Jag har en förmåga att bilda ord för att komma ihåg andra ord när jag pluggar. Igår blev den viktiga informationen ihopsatt till följande "hjälpord": PMS(s) & HS(s)B, båda med dubbel-S.

Nu längtar jag bara efter att vädret ska bli ännu bättre så jag får börja slå de där små vita bollarna så långt jag bara kan...

/Garpen

Var uppe runt 06.00 imorse för att köra bilen till bilhandlaren. På väg till bilhandlaren hade en liten blå bil krockat och bärgningsbil var på plats. Precis när jag passerar den lilla blå bilen ser jag vad den har för budskap bak på rutan. I stora fina bokstäver stod det; "Jesus kommer!", jag kunde inte låta bli att småle...budskapet var lite för mycket för mig så där på morgonkvisten =)

/Garpen

Jag har verkligen fastnat i ljudböckernas värld, ja eller jag är på min första ljudbok någonsin men helt fast. Perfekt att ha i lurarna på väg till och från jobbet eller när spikmattan plockas fram. Nu när jag inte stressar fram och tillbaka mellan jobb och träningar verkar det finnas hur mycket tid som helst och ipoden följer med mig vad jag än går.

Minns ni de där "ljudböckerna" (läs: med kassettband) som fanns när man var liten, exempelvis "My little ponny" där det plötsligt kom ett roligt ljud när man skulle byta sida i den medföljande boken?

Det var tider det! =)

Det märks att jag haft mycket och göra idag, första gången jag kollade på klockan var det lunchdags och sedan har allt bara rullat på. Ska andas in lite frisk luft på vägen hem och promenera de antal km som är från kontoret och hem till ytterdörren. Vem vet, jag kanske får sällskap efter halva vägen...

Efter en mindre bra träningshelg drog jag mig till gymmet imorse och provade på crossfit. Passet varade i 40 minuter och det räckte kan jag lova. Det var bland det jobbigaste jag gjort på riktigt riktigt länge. Benträningen i "Anja Pärson-backen" x 5 ligger i lä jämfört med crossfitpasset. Passet var lite som intensiv cirkelträning med vikter utan vila. Det blir så jobbigt som man gör det och träningsformen är sjukt effektiv. Mina ben skakade när passet var över och det var länge sedan jag gjorde så sjukt många benböj.

Roligt att jag hittat ett pass som får mig totalt utmattad =)

Antar att träningsvärken kommer göra sig påmind imorrn...

/Gnurp

Jag måste säga att efter att ha haft veckorna fulla med inbokade saker, diverse innebandyaktiviteter mm. känns det rätt tomt nu, fast samtidigt väldigt skönt. Mitt stressande är betydligt mindre nu än innan och jag känner mig mer och mer avslappnad. Känslan av att behöva stressa hem efter jobbet och planera allt in i minsta detalj för att hinna åka och träna är som bortblåst. Istället har spontaniteten fått en ny chans och det gillar jag. Sedan är frågan hur länge det dröjer innan man börjar känna sig lite för spontan och hittar på tokigheter =)

Somnade igår mer avslappnad än på länge efter att ha legat på spikmattan ett antal minuter. Måste säga att den verkligen hjälper, kändes som att jag sov bättre i natt än på länge...kan ju bero på andra saker också men något har ju hänt iaf.

Vaknade i morse med träningsvärk a lá grande i mina lår. Körde ett rätt hårt benpass i måndags och igår blev det spinning på det så morgonens stora syssla blev att smörja in låren med muskelavslappnande =)

Utfallssteg med diverse tyngder i all ära, men att inte kunna gå ner för trappen för att ta sig ut får en att fundera...

/Gnurpisch

Imorse var jag på gymmet 06.45 och körde ett spinningpass på 45 minuter. Instruktören brukar tydligen köra med släckta lampor och så även imorse. Det blev nästan svårt att hålla ögonen öppna men samtidigt var det rätt skönt. 45 minuter försvann med bara farten, men trots det var jag svettig som en gris och rätt körd i benen.

Jag är ingen morgonmänniska men med facit är det rätt skönt att vara klar med dagens pass redan vid 08.00. Däremot är jag sjukt hungrig nu och kan knappt vänta till lunchen *magen kurrar*.

/Gnurpisch

Perioden mars-maj har varit jobbiga tider de senaste åren. Beslut om framtiden måste tas på flera plan och man känner sig oftast lätt "förvirrad" under perioden. Personligen analyserar jag mer än någonsin just nu och vet varken in eller ut. Jag brukar säga att allt händer av en anledning, livet brukar ha en tendens att leda en in på olika vägar. Men just nu står jag vid ett stort vägskäl och kroppen säger varken höger, vänster, rakt fram, gå bakåt eller stå kvar...
  

Inte nog med att ett beslut måste tas, man har press från flera håll att ta beslutet fortast möjligen och det kanske inte alltid leder till rätt beslut. Men bara för att man säger ja eller nej betyder ju inte att man inte kan ändra sig, eller?

Allt måste kännas rätt utifrån de förutsättningar jag har och det jag mest av allt behöver just nu är någon som tar mig i handen och leder mig höger, vänster, rakt fram eller bakåt, för jag kommer ingenstans genom att stå still.

/En fundersam Gnurp

Det är måndag och jag har fått nytt smeknamn, hur personen som gav mig smeknamnet tänkt vet jag inte, men att bli kallad för "prylen" är det verkligen en bra grej? =)
Jag fick samtidigt höra att om killar och tjejer möts i diverse idrotter så vinner alltid killen. Mitt svar tillbaka blev att jag spöar personen i fråga även om jag behöver spela i klackar. Det roligaste av allt är att personen inte har en aning om vem det är han ska möta...jag är ingen vanlig tjej...haha! Att jag dessutom är världens tävlingsmänniska och både kan hantera klackar och boll & klubba gör det inte lätt för motståndaren =)

Vi zessor har fått träningsfri vecka pga. alla slutspelsmatcher som går av stapeln i Solnahallen. I mitt fall känns det kanon eftersom det är rätt mycket på jobbet, men eftersom jag varit sjuk och det liksom kryper i kroppen kommer gymmet prioriteras denna vecka. Jag kanske till och med känner lite på spåret i Hagaparken...

Back to work...

/Garpen

Är tillbaka i kontorsstolen och det känns faktiskt rätt bra, fick nästan nog av både filmer och snytpapper. Intalar mig själv att jag mår bra nu, är iaf på väg åt rätt håll =)

Har äntligen fått iväg ett mail till laget innehållandes allt från avslutningen i form av bildspel, avslutningsdikt och tips på var de kan hitta filmen jag, Bella och Jolli spelade in.

Om någon vecka kommer pepparkaka nr 1 hem igen efter månader i värmen och det ska bli så skönt. Just nu känns familjen viktigare än någonsin....
Igår fick jag för mig att köpa en "välkommen hem"-present så det blev ett impulsköp på nätet, jag lovar att visa er vad jag köpte när leveransen är här. Köpte förståss en likadan till mig själv, har hört så mycket gott om "saken" så jag tänkte nu eller aldrig. Kan ju avslöja att det börjar med smärta men övergår i avslappning efter så där en 10 minuter...  

Nä, nu ska jag hugga i innehållet i min matlåda...

/Gnurpisch

Sovit 22 timmar på två dagar

Sett 6 filmer

Läst 3 tidningar

Använt upp 4 paket med Lambinäsdukar

Vet exakt när jag ska sappa mellan kanalerna för att hinna se alla amerikanska talkshows...riktigt illa!

Min kalender har aldrig varit så tom, en rätt skön känsla faktiskt =)

Känns som att det är dags att jobba imorrn...

/Garpen

Varför är det alltid samma visa, så fort innebandysäsongen är över eller vi får ett längre break så blir jag sjuk? Antar att det är all spänning och stress i kroppen som jag samlat på mig under en tid som vill ut och resulterar i att jag blir sjuk. Jag verkligen hatar att vara sjuk och känner att jag varken har tid eller lust. Det är inte det att jag inte tycker om att ligga hemma i soffan och kolla film och bara vara, men jag kan inte slappna av utan tänker på allt jag har och göra på jobbet osv. Det är rätt sjukt hur jag fungerar och jag fick till och med en välförtjänt utskällning av Smidiga Skoog på avslutningen (läs: ni zessor som undrade vart vi tog vägen vet nu svaret, fast vi pratade om en del annat också) pga. detta. Hon påpekade ytterligare en gång att jag måste börja ta hand om mig själv och min hälsa. Jag uppskattar verkligen att hon bryr sig och det har faktiskt fått mig att tänka om lite...

Redan i början av året sa jag att ledordet för 2009 var: förändring och hittills har jag inte haft fel.
Väntar just nu bara på att en viss person ska komma hem från värmen så jag får prata av mig ordentligt och få en del råd på vägen...

När prisutdelning var över igår var det dags för oss (läs: Bella, Jolli och jag) att visa vad vi hållit hemligt i en veckas tid. Jag fick resultatet av projektet vid 14-tiden igår och några timmar senare var det dags för premiären av "Zundazessornas träningsvideo". Varken Jolli eller Bella hade sett filmen när laget fick se den så de var minst lika nervösa och nyfikna som resten av gänget. Jag hörde nog ett antal skratt under de 6 minuter som filmen pågick och det tolkar jag som ett godkännande =)

Jag kan tyvärr inte visa er resultatet men ni kan iaf få se framsidan av filmen och så får ni dra era egna slutsatser därefter ;)

Framsidan (dessvärre inte den bästa kvaliteten)


Hahaha...

/Garpen

Genom åren jag skrivit denna avslutningsdikt,
traditioner har skapats och detta har blivit min plikt.
Att ge alla där ute en återblick vad som hänt,
för alla gånger, är det inte vad vi utåt sänt.

Paddla, cykla & springa, visade sig vara min grej,
alla kämpade till 1000 och placerade sig.
Priser utlovades till både pallplats & lag,
var dessa tagit vägen vet vi än inte idag.

Att finnen kunde paddla trodde vi alla så glatt,
men efter heat 1 var finnen borta & vi andra brast ut i skratt.
Svordomar på finska, ute på sjön, vi alla fick höra,
Jolli gjorde klart för oss att hon annat ville göra.

"Zundasnurran" gjorde premiär
"Elakingen" fick hela upplevelsen att kännas sisådär.
Övningen kom upp gång på gång,
vi zessor låg i gräset och flåsade, bröt ut i klagande sång.

Yasse drog stjärnvinsten och fruktkorg hon fick,
pris två och tre var helt sick.
I 90 grader vi satt mot ett staket och kämpa,
jag var glad att dagen till ära få skjuts av Jempa.

Praktikanten kom som från bar himmel,
verkade föredra lugn och ro framför allt vimmel.
Han antog utmaningen och i Anjabacken tog fart,
det slutade med två spyor, som "bulls eye" i dart.

Att slita sig från zessorna visade sig vara svårt,
han tappade 8 kg av att jobba hårt.
Musik på träning blev lite av hans grej,
en och annan skön kommentar han yttrade sig.

Att Daniel betyder mycket för laget har väl ingen undgått,
tar hand om oss zessor när saker inte går som vi förutspått.
Han är killen som ska ha ett extra stort tack,
Det kommer från forwards och ända ner till back.

Det lilla projektet blev rätt stort trots allt, det tog iaf tid, så nu hoppas jag på att allt tekniskt ska funka imorgon. Ca 14 minuters underhållning har jag lyckats knåpa ihop till laget, det ni  =)

Har slutet på avslutningsdikten kvar men med tanke på att jag jobbar bäst under press känner jag mig rätt lugn (läs: har smått panik!!!!). Men det känns som om det får bli vad det blir....

Ska försöka knåpa ihop det sista sedan blir det skönhetssömn av modellen längre =)

Sov gott därute!

/Garpen

Nu är det bara en dag kvar innan säsongen ska avslutas på Zundavis. Festligheterna kommer pågå kvällen/natten lång och det som tidigare varit cencurerat i min blogg kommer släppas för allmän beskådan...haha, nja...kanske inte allt trots allt ;)

Förra året hittade jag den här bilden på mig själv från avslutningen och det skapade en del frågor...



Hur hamnade serpentinerna i mitt hår?
Vad var klockan egentligen?
varför ser jag så koncentrerad ut?
&
framförallt, vems drink är det jag dricker? För vad jag minns drack jag bara vitt vin och en vit drink ;)

PS. det känns som om vi zessor är lite smått ÖVERladdade inför morgondagen...

/Garpen

Vi i Zunda har vår egen husmor, extra mamma, mystant...ja välj vad ni vill, alla namn passar in. Sveriges U-19 tjejer har även dem nu fått lära känna henne. Jag snackar förståss om Öberg. Under alla säsonger jag spelat i Zunda har Öberg fungerat som expert på att få bort fläckar från kläder. En säsong krockade jag med en tjej som drack kaffe och fick tjejens kaffe över mina shorts (läs: vita shorts), Öberg kom till undsättning och jag fick tillbaka min shorts utan ett spår av kaffet.

I helgen fick jag en fläck på mina jeans som jag upptäckte efter att jag redan tvättat jeansen. Så självklart frågade jag Öberg om hjälp och överlämnade jeansen igår. I morse pep det till i mobilen och jag hade fått ett sms av Öberg med en statusrapport angående mina jeans. Hur grymt är inte det? Öberg skulle nästan kunna starta sitt eget fläckborttagningsföretag. =)

Sov 10 timmar i natt men det hjälpte inte, känner mig rätt hängig ändå. Känner min kropp rätt väl trots allt, vissa symptom börjar man känna igen. Får hoppas på underverk så att jag är kry tills imorgon. Fast och andra sidan vad gör det, är det fest så är det!

Åkte en vända förbi jobbet och hämtade lite prylar, men nu sitter jag i soffan hemma med datorn i knät och ska slutföra två saker till avslutningen men även hinna med lite jobb.  

Blir nog en och annan powernap däremellan =)

/Garpen

Är nog rädd för att jag blir sjuk, satt på matchen och kände hur jag mer och mer började frysa och känna mig allmänt hängig. Nä, nu blir det till att fylla kroppens alla depåer med Ipren och Alvedon för jag måste vara ok till helgen och dessutom hinna klart med allt spm återstår.

Dags att krypa under täcket...

/En halvsjuk Gnurpisch

Usch, har börjat få känningar i halsen, det småkliar vilket brukar betyda att jag är på väg att bli förkyld. Får väl preparera mig med diverse thaimediciner när jag kommer hem för jag har varken tid eller ork att vara sjuk. Dessutom är det fest till helgen och då underlättar det att vara fit for fight.

Ikväll är det innebandy som gäller fast den här gången från läktaren. Vi zessor ska titta på AIK-Caperio Täby i Solnahallen och jag hoppas vi bjuds på bra innebandy. Jag brukar vanligtvis vara lite skeptisk mot dessa derbyn eftersom jag tycker spelarna slåss mer än vad de spelar underhållande innebandy. Jag förstår de heta känslorna, men ändå...ge oss valuta för pengarna och då menar jag i form av grymt underhållande spel.

Heja Täby!

Ps. Ikväll är det även premiär för Korv Ingvar, en tradition vi glömt av den här säsongen.

/Gnurpisch

Gårdagens födelsedagsfirande var kanon, god mat, trevliga vänner och ett och annat skrattanfall.

Fick äran att hjälpa en av tjejerna som börjat blogga att trixa bland html-koderna. Det började bra med sedan vet jag inte vad som hände, eller så var det snarare det som var problemet..inget hände! Efter ett antal minuter gav vi upp och då hade jag hunnit med att ändra en hel del grejer fast resultatet syntes inte så vi brydde oss inte mer om det. När jag kom hem fick jag ett sms av tjejen vars blogg jag försökte fixa, hon skrev att det stod bajs över hela hennes blogg. Hahaha...tydligen hade allt ändrats ändå, men inte på den dator vi satt och jobbade med, lyckat värre! =)

Hon fick inte bara nytt typsnitt utan också nytt bloggnamn =)

/Garpen

Dags att åka från jobbet och börja ta mig norrut och back to my roots, Täby. Måste fixa det sista inför födelsedagsmiddagen ikväll. Har spännande saker på G till födelsedagsbarnet...hihi, som vanligt med en del fix & tricks innan =)

Åh, vad jag älskar att överraska andra och se deras glädje när de inser vad som är på gång...

Ps. Det gäller att jag håller sams med födelsedagsbarnet eftersom det är hon som kommer få stå ut med mina svordomar ute på golfbanan senare i vår & sommar.

/Garpen

Vi spelade sista matchen i serien i lördags och trodde då att vi spelat vår sista match för säsongen, men Stadslaget ville annat, så ikväll får vi zessor äran att spela mot F17 stadslaget i deras genrep inför SM senare i vår. Om jag inte misstar mig kommer vi säkert känna igen en del ansikten som vi mött tidigare under säsongen i div 1 Östra.

Någon annan som börjar känna sig gammal...?

Jag hoppas tjejerna som fightas om en plats i Stadslaget idag har större tur med att hålla sig skadefria än vad jag hade på den tiden. Jag var med i Stadslaget i flera säsonger och fick spela SM ett antal gånger, helt klart det roligaste man kan uppleva i den åldern. Men skadorna förföljde mig i samband med att SM närmade sig. Ett år spelade vi den sista matchen 2 dagar innan avresa till Småland och SM och med ca 5 minuter kvar av matchen blev jag tacklad in i sargen och drog ut ledbandet i knät, jag skrek av smärta och såg hela äventyret rulla förbi mina ögon. Åkte med laget till Småland men det var bland det jobbigaste jag gjort, fick se alla andra lira vilket var precis vad jag ville göra då, mer än någonting annat...en psykisk pers. Något år senare åkte vi till Karlstad och skulle köra ett "lättare" känna-på-boll-&-klubba-pass och det hann inte gå mer än 10 minuter förrän jag trampade snett och stukade foten riktigt rejält. Återigen fick jag sitta på sidan men fick faktiskt spela några dagar senare när slutspelet började. Med tanke på alla skador som jag ådrog mig under Stadslagsåren kanske det var tur att jag blev uttagen så pass många gånger för man vill ju spela också, inte bara följa med =)  

Kom hem klockan 00.30 i natt efter att ha suttit hela kvällen tillsammans med J och arbetet med vårt lilla projekt till lördag. Mycket skoj men en hel del problemlösning också. Fick träffa Bamse som jag hört så mycket om och kan bara säga att större charmtroll får man leta efter =)

Projektet då...jo, det börjar likna något, en hel del saker kvar att göra men det ska nog hinnas med hoppas jag. Får väl bli en och annan lång natt igen i veckan om inget annat. Det roligaste av allt är att jag ÄNTLIGEN kommit till skott och gör det jag pratat om i flera säsonger. Vissa zessor som spelat med mig i flera år vet då säkert vad jag pratar om. Att J ville hjälpa till har bara gjort projektet så mycket roligare och dessutom skadar det aldrig att bolla idéer med någon annan. Men jag trodde då aldrig att det skulle ta så många timmar för att bli klar och framförallt NÖJD!

/Garpilarp

Nu när säsongen snart är över tänker jag summera min egen hopprepslista, mina personliga topp 3.

Går till laget & den tighta sammanhållning som skapats pga. diverse konstigheter denna säsong. Vad konstigheterna är kommer ni säkert förstå när jag publicerar min avslutningsdikt efter avslutningsfesten. Allt framkommer inte men ni som följt oss utifrån kommer förstå varför säsongen varit en berg-&dalbana för laget. Värsta cliff hangern eller hur? =)

Går till mina 13 poäng. Det är betydligt fler än förra året och med min fenomenala avslutning under de två senaste matcherna gick jag och blev 3:a i den interna poängligan. Jag har verkligen inte haft någon kanonsäsong, men i och med att avslutningen blev så bra som den blev poängmässigt är jag hyffsat nöjd ändå, det underlättar iaf =)


Går till allt skoj vi i laget fått göra under säsongen i form av tävlingar. Det har varit rackethlon, triathlon och pokertävling för att nämna de stora tävlingarna, men sedan har vi alla små interna fighter som haft sin charm. Jag har ju varit KUNGEN i år som alla försökt bräcka...är det inte så att man bör sluta när man ligger på topp? *ler*



Ps. Det var roligast att bräcka Fia i rackethlon, för hon blev så sur =) (läs: hon hade sagt exakt samma sak om det var tvärt om) 

/Gnurpisch

Vet inte om det är brist på sömn från helgen eller om guldfiskminnet har erövrat min kropp igen men idag är jag virrig. Kom till jobbet imorse och insåg att jag glömt både jobbmobilen och nycklarna till jobbet hemma. Väl inne på mitt rum insåg jag att även min mobilladdare (till privata mobilen) måste ligga kvar hemma.

Vad händer?
Ordningsamma Garpen har blivit en virrpanna =)

Sista hopprepslistan för säsongens matcher ska precis presenteras och efter gårdagens match mot Sala ser listan ut som följer: 


Går till Jempa som producerade 3 poäng  från sin backposition (2 mål, 1 ass) under matchen och dessutom blev matchens lirare. Jempa var grym och samspelet mellan oss, som inte alltid fungerat klockrent flöt på sjukt bra, riktigt skoj. Fick nästan lite Ålandskänsla idag, jag & Jempa assade varandra titt som tätt, men skillnaden från Åland var att jag igår inte kunde sno Jempas poäng...haha

Går till Jempas första mål som jag hade velat se reprisen på eftersom jag i målögonblicket hade blicken mot publiken efter att ha trängt mig förbi några Salaspelare och slängt en "blindpass" bakom ryggen. Det ryktas att det var ett snyggt mål och så missar jag det...typiskt, det slår aldrig fel men jag fick ju med mig en assist  iaf *ler*. 

Går till Annika som agerade "materialare" under dagen och fyllde flaskor mm. Grymt jobb tjejen!

Ett extra + går till busschauffören som var den trevligaste för säsongen.

För en gång skull har jag några minus också:
1. Duscharna i hallen var sjukt kalla och framkallade en gnällig Garp
2. Förväntade mig mer av domarna vilket gjorde att missnöjet var stort, det kändes som att dem inte hängde med i matchen, mer än så tänker jag inte yttra mig.

Ps. Första matchen jag blev kallad vid både för- och efternamn av domarna, hmmm...jag reagerade inte ens utan fick höra det efteråt av Jempa. Inte speciellt konstigt att jag inte reagerar med tanke på allt jag hör är Garpen hit, Garpen dit... är hyffsat inkörd i mitt "artistnamn" vid det här laget ;)

/Garpen